Åbo Svenska Teater spelar Goethe med ett charmigt långfinger i vädret

Femtonårige Ingemar i 8A lever ett tråkigt liv. Han sysslar med friidrott, som han hatar, och räknas inte till de coola i klassen. Även vänskapen med kompisen Klas baserar sig på att de båda är tråkiga och de har alltid tråkigt tillsammans. I slutet av vårterminen händer dock något som rubbar Ingemars monotona tristess: Karin, den nya, udda, alltid svartklädda tjejen från Stockholm, tilltalar plötsligt honom: "Visst är de andra i klassen töntar?" Detta måste ju betyda att Ingemar själv inte är någon tönt, eller hur? Karin frågar om Ingemar vill följa med på konsert med henne och hennes lika udda kompisar, och plötsligt har Ingemar fått ett nytt sammanhang.

Under en kort men intensiv tid umgås Ingemar med Karin varje kväll och upptäcker att han blivit förälskad i henne. Då kommer sommarlovet emot nästan som ett straff, för det innebär att Ingemar blir tvungen att åka till landet med sina föräldrar, bort från Karin som stannar kvar i staden. Till råga på allt får han världens tråkigaste sommarläxa av sin modersmålslärare: att läsa Goethes Den unge Werthers lidanden. Föga anar han då vilken betydelse boken kommer att få för honom.